Då var 2021 här då och det var 4 år sedan jag bloggade. Det har förändrats lite, vi har fått en till son som heter Arvid och han fyller 2 år om 3 dagar. Förra året 2020 var ett helt sjukt år. En pandemi kom då man inte fick träffa nära och kära. Den jäkla coronan kom till hela världen. I feb 2020 trodde jag inte att den skulle komma till sverige, men jodå, för sen i mars kom första dödsfallen av corona. Man fick ju inte träffa några jo, utomhus. Och Sverige har beslutat allt för sent. Så vi har förlorat en hel del människor i corona, kändisar, vanligt folk. Nu är det väl sisodär 9500 människor som har förlorat kampen av corona. Dessutom har vi förlorat en väldigt bra och duktig programledare nämligen Adam Allsing. Det var tråkigt att han gick bort. Hoppas att man får vaccin snart så man kan leva nästan som vanligt igen så man kan spela kort med mamma och pappa och dom får leka med Arvid och Anton igen.
Anton har varit duktig när vi har varit där när det gäller avstånd och sånt. Arvid förstår nog inte riktigt men han har varit duktig han med så gott han kan. I slutet av augusti var jag och Tobbe på en riktigt bra bio, den hette "Greenland". Under dom 2 timmarna var mamma och pappa barnvakt då coronan var rätt okej iaf. Lugnare på intensiven och på sjukhus men sen efter att alla hade börjat jobba efter semestern så kom det en våg till. Vi måste få stopp på det här så snart vi kan. Snälla Sverige HÅLL AVSTÅND och stanna hemma om du är sjuk så smittar du inte ifall du har Corona.
Sen har det hänt en tråkig sak till men det var augusti 2019. Det var en dag i slutet av augusti som vi (mamma, pappa, Eric med familj och vi) åkte till Hälleskogsbrännan och bara strö omkring och kolla läget typ. Hade en lite familjedag senare på kvällen så skulle vi äta kräftor men det blev inte så. när vi kom hem så ringde det ett telefonsamtal till pappa, det var hemtjänsten för farmor. Dom sa att dom kan inte få liv i henne. Så pappa och mamma åkte dit men det var försent, om var redan död. Hon låg så fint i sängen sa dom. Han hade bara fallit ihop utanför, det var en hjärtinfarkt som hon inte kunde klara av. Men det finaste var att vi alla i familjen var där, för senare när vi hade kommit hem från brännan så kom Robert med barnen. Och vi är inte ofta samlade men just den dagen va vi det och kändes jätte bra tycker jag.
Det var tråkigt att inte Gunnar stannade typ 1 h till bara. För han var där timmen innan hon föll ihop och troligtvis dog. Hon hade sin mobiltelefon i handen så hon skulle ju säkert ringa någon. men i alla fall jag var kvar hos mamma och pappa, för barnen sov och Tobbe skulle iväg och jobba. Jag satt själv därhemma hos mamma och pappa till säkert ja hon var över tolv tror jag. Jag blev jätte ledsen iaf, frågade pappa vad är det? när han hade pratat i telefon. Han sa bara, dom får inte liv i mamma. Jag började störtböla och Eric, Roberth och Tobbe satt hos mig och sen kom Anton och vi berättade för honom. Han sa att det är livets cirkel mamma, då började jag grina ännu mera. jo det är sant det är livets cirkel, man föds, man lever man dör. Men det var så fint av honom att säga så.
Jag fattade det direkt att det här kommer inte att gå. Mamma ringde mig när läkaren har varit där, för dom måste dödförklara farmor. Sen efter det så åkte dom hem. Men jag kommer ihåg denna dag som om den vore igår. Så typ en månad senare var det begravning och den var så fin och sann. Prästen beskrev farmor jätte bra. Anton och jag satt framme medans Tobbe tog hand om Arvid som bajsade i kyrkan till och med. haha. Men som sagt det var en fin begravning, som sedan ledde till en urnsättning som vi oxå var med på, dock bara jag, Anton och Arvid.
Just ja appråpå det så tog jag körkort den 20 nov 2018 innan Arvid kom, så höggravid när jag skulle köra upp var riktigt spännande. Inte ens två månader innan körde jag upp i Köping. Den dagen kan jag ta nån annan dag för nu ska jag gå och lägga mig.
God natt och sov gott.
R.I.P Farmor, kommer alltid ha dig i mitt hjärta, likaså farfar, faster, mormor och morfar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar